onsdag 18 juli 2012

Dåliga nyheter

Det här är sista månaden som jag kommer att ha råd att supporta min Mary. Pengarna kommer inte att räcka för att hon ska kunna betala alla sina räkningar och hennes lägenhets-kontrakt kommer troligtvis att ryka nu i slutet av månaden. Vad Mary kommer att ta vägen efter detta vet jag inte i nuläget. Ang. min egen situation så kämpar jag med min ekonomi varje månad och har varit helt utan pengar i ungefär 2 veckor tillbaks. Livet är skit m.a.o. men ljuset finns ändå och det när någon arbetsgivare bestämmer sig för att anställa mig igen den kommande framtiden. Nästa månad blir också månaden då mina resurser är så låga så jag ligger på min egen gräns för överlevnad och riskerar själv att få problem om Försäkringskassan bestämmer sig för att skära ner på mitt bidrag, vilket jag får se först imorgon. Det ser inte bra ut alls i nuläget, m.a.o. och jag riskerar att söka akuthjälp hos kurator i slutet av nästa månad eller tidigare. Jag känner dock att jag är OK och gör alltid allt vad jag kan för hålla allting balanserat och även det tänkbara bästa scenariot gör ändå att Mary riskerar att slås ut i Turkiet den närmsta framtiden. Jag kommer att behöva ringa upp olika hjälporganisationer i Turkiet för att försöka hjälpa henne framöver och får hoppas på att dom kan engelska.

Ur ett positivt perspektiv: Mary lever fortfarande, hon blev inte inlåst i Turkiskt fängelse och hon har inte blivit misshandlad eller våldtagen, det är väldigt bra! Men det betyder också att dessa insatser gjort mig mer sårbar än någonsin, så mina insatser ang. Mary och hennes situationer har varit mycket höga och det har gått bra, men det blev extremt dyrt och jag fortsätter att kämpa för min egen överlevnad här i Sverige som konsekvens. Jag är inte så glad över hur problematiskt det varit, men jag är glad över att hon lever. Ingen bryr sig!

(Jag kommer att supporta henne resten av det här året, men det går tyvärr inte att betala hyran utan pengar, så jag vet inte hur jag ska kunna lösa den biten, ska mest vara tacksam över att mitt eget liv här i Sverige inte krasar samman för det ska det inte behöva göra, tycker jag.)

Inga kommentarer: